Be Your Change

Jag har upptäckt en rädsla i mig. En rädsla för att vara okunnig. Ibland när jag delar med mig av något, och jag känner mig väldigt nöjd med att ha tagit till mig av denna kunskap, får jag som respons andras synvinkel på saken, vilket kan bredda mitt perspektiv. Men det händer att jag inom mig själv då tappar självförtroende, och antingen går i försvar för min kunskap, eller också sänker mig själv som en som inte kan nånting. Egentligen vet jag ju ingenting. Det enda jag har ...att tillgå är min tolkning, som i sig är varken rätt eller fel. Den bara är. Om jag kan bevara en nyfikenhet, och vara tillfreds med att inte veta, då tror jag att jag både kommer att kunna vara mer öppen för kunskap och känna mig mycket tryggare

Att vara levande är för mig att vara mig själv och vara öppen för sätt att låta mig komma till min rätt. Hobby, även arbete, nöjen är/kan vara olika sätt att låta vårt jag komma till uttryck, komma till sin rätt. Det är en sak att låta det vi gör vara ett uttryck för den vi är. Men det definierar inte oss på något sätt.... Vad är det att vara levande för dig?

Hitta kärleken i dig själv, så kommer du lättare att både kunna ge till och ta emot ifrån andra

Denna morgon blev mycket speciell för mig, och troligtvis ett stort kliv på min tantriska resa. Jag klickade på en väns länk och såg en film på Youtube som varade en timme. Filmen heter "Vem kunde ha trott?" och handlar om Björn Natthiko Lindblad. Han som begav sig till Thailand och levde 17 år som munk. Han var även sommarpratare i år. Jag kan verkligen rekommendera den filmen. Förutom att Björn gav en nyanserad bild av munklivet så väckte filmen mitt hjärta. Han hjälpte mig... att djupare förstå vad meditation handlar om. I alla tider har jag mer och mer förstått nyttan av meditation, men inte kunnat hålla ut mer än 10-15 minuter utan att det blir jobbigt. Min föresats är att vara mer i hjärtat än i hjärnan. Inte tänka, utan känna. Mer närvarande i mig själv och vad som händer just nu. Inte planera in i detalj, utan följa flödet i tillit. Den centrala känslan som skapades i mig av att titta på filmen om Björn var: Just nu är jag precis där jag är menad att vara

Jag har stort behov av att göra en sak i taget, och klarar inte att planera in för många saker samma dag. Jag ser snarare en viss fara med att göra det. Jag har redan förut jämfört hälsosamt/icke hälsosamt liv med bilinnehav och bilvård. Alla med körkort, och även en del utan, vet vilken skillnad körsättet gör för bilen. En hetsig körning, med kraftig acceleration och inbromsning, sliter inte bara på motor, bromsar och däck, utan blir dessutom obekvämt för alla som åker. Det ...går dessutom åt mer bränsle. Små, korta resor kostar också mer överlag. Däremot mår inte bilen bra enbart av fiskörning. Det är bra att varva upp och rensa ur ibland. Det är ingen skillnad med oss. Fler små aktiviteter, där vi måste varva upp och ner mellan varje, sliter på både kropp och psyke. Det går åt mer energi. Men vi kan inte heller bara ta det lugnt. Vi behöver få upp pulsen ibland. Vi behöver hitta balans. Men stress är något som skadar, och vi bör se till så gott vi kan att det finns utrymme för att kunna ta hand om oss.